the appleseed

Mood: Indifferent.
Listening to: Gammal skit.

Haha. Fy fan vad härligt detta är; Jag pratade med Madde om musik och blev påmind om en skiva jag gav till henne för säkert två år sen, i början av vårat förhållande. Hon sa att hon hade den i sin hylla & jag kastade mig genast över den i ren nyfikenhet över vad fan det var på den. Matade in den direkt och WOW - snacka om blast from the past! I och med att jag lyssnar på den nu har jag antagligen mer glädje av den än hon någonsin försökte få. Tror inte hon lyssnade på den en enda gång - känner mig så hemskt uppskattad. 80% av alla 14 låtar lyssnar jag inte på längre, och jag har inte någon av dem kvar på datorn. Liksom... A Static Lullaby, The Haunted, Chiodos, Early to Bed, Hidden in Plain View, The Juliana Theory... Hade glömt vilken klychig smak jag hade!

Idag var en jobbig dag, till att börja med, men blev mycket bättre mot slutet tack vare kompisar.
Förstår helt ärligt inte varför jag inte träffar dem oftare. Jag har två goda kamrater här i Linköping som jag kände sedan innan jag flyttade ner, bara en 30-min promenad bort. Båda är helt underbart trevliga och vi har jättemycket gemensamt. Men ändå så kan jag istället för att ta mig dit sitta en hel kväll framför datorn. Why? Suck. Var oerhört skönt att träffa dem idag i alla fall, något jag behövde. Är relativt säker på att jag ska åka upp till stockholm till helgen också och träffa tripodens tredje ben, samt se en av hans spelningar. Ska bli kul, nu när Madde har bestämt sig för att ta itu med att träffa många av hennes gamla kompisar.

På tal om henne saknar jag henne redan så hemskt mycket, och hon kommer inte förns nästa tisdag. Det är om en vecka + en dag.
Fattar inte varför vi ska bråka hela tiden.

Är det någon av er dussin läsare som försökt sig på Moving Mountains efter recensionen? Berätta gärna i så fall. Vill inget annat hellre än att få folk att lyssna på dem, särskilt mina nära och kära.

Fan asså.. Jag är ju jävligt bra på att göra skivor! Alla låtar på denna som jag sitter och lyssnar på har skitbra övergångar, och de faller väldigt naturligt ihop med varandra. Känslorna i låtarna är också liknande, med början på skivan väldigt arg för att sedan gå till kärlek & sedan till... Um. Ångest. Haha. Näst sista spåret är Dream Theater's Space Dye Vest. Now that's some heavy shit. Ni som hört den (Christian?) vet säkert vad jag menar.

Aja. Nu känner jag att jag bara hoppar omkring mellan osammanhängande ämnen, och jag vet inte hur kul det är att läsa, så jag får call it quits.
Hare!