Veckans... Album (v. 48)
Manchester Orchestra's "Mean Everything to Nothing"
En riktig "son of a preacher man" som vågar och vill skriva om sin tro och på vissa plan ifrågasätta den, genom känslosam, hård indie/alt rock, hur vanligt är det? Efter att ha blivit fullkomligt kär i herr Hull efter endast en genomlyssning av denna septemberfärska skiva kan jag inte säga mer än att det finns på tok för lite av den här typen av musik. Men det är väl som Hull sjunger själv i öppningsspåret:
"I am the only son of a pastor I know
who does the things I do
but if it was you
I don´t think that it would matter"
Med en blanding av dels riktigt hårda låtar, med Hull's röst halv-skrikandes till tunga riff och snabba trummor, och dels lugna, känslomässiga stycken som ger mig tårar i ögonen, är Mean Everything to Nothing bland det bästa jag har hört i år. The lyrics takes my breath away. Hull's röst, plattans omväxling, och framförallt hur skivan tycks komma direkt från Hull's hjärta är orsakerna. I Can Feel A Hot One är plattans "lugna låt", och den är perfekt till den graden att jag omöjligtvis kan skriva något som visar den någon rättvisa. Att höra en troende sångare sjunga ut den mest uttjatade frasen det här seklet - "Oh my god" - med en röst som nästan spricker av ansträngningen får det till som om man aldrig hört X antal tonårsflickor i USA döda uttrycket förut. Det är häpnansväckande. Plattan är häpnandsväckande.
Videon är ifrån låt numero två, Shake It Out. Den redovisar väldigt bra plattans olika element. Den är till största delen hård och tung, för att sedan sänka tempot och mata oss med en lugn (underbar) ackordföljd som tillsammans med Hull's röst ger mig gåshud.
En riktig "son of a preacher man" som vågar och vill skriva om sin tro och på vissa plan ifrågasätta den, genom känslosam, hård indie/alt rock, hur vanligt är det? Efter att ha blivit fullkomligt kär i herr Hull efter endast en genomlyssning av denna septemberfärska skiva kan jag inte säga mer än att det finns på tok för lite av den här typen av musik. Men det är väl som Hull sjunger själv i öppningsspåret:
"I am the only son of a pastor I know
who does the things I do
but if it was you
I don´t think that it would matter"
Med en blanding av dels riktigt hårda låtar, med Hull's röst halv-skrikandes till tunga riff och snabba trummor, och dels lugna, känslomässiga stycken som ger mig tårar i ögonen, är Mean Everything to Nothing bland det bästa jag har hört i år. The lyrics takes my breath away. Hull's röst, plattans omväxling, och framförallt hur skivan tycks komma direkt från Hull's hjärta är orsakerna. I Can Feel A Hot One är plattans "lugna låt", och den är perfekt till den graden att jag omöjligtvis kan skriva något som visar den någon rättvisa. Att höra en troende sångare sjunga ut den mest uttjatade frasen det här seklet - "Oh my god" - med en röst som nästan spricker av ansträngningen får det till som om man aldrig hört X antal tonårsflickor i USA döda uttrycket förut. Det är häpnansväckande. Plattan är häpnandsväckande.
Videon är ifrån låt numero två, Shake It Out. Den redovisar väldigt bra plattans olika element. Den är till största delen hård och tung, för att sedan sänka tempot och mata oss med en lugn (underbar) ackordföljd som tillsammans med Hull's röst ger mig gåshud.
Kommentarer
Trackback
