Struck
Mood: Tired as f-k
Listening to: Nick Drake - Which Will (Pink Moon (1972))
Den här kortfilmen gjorde helt min dag. Det är sällan (läs: aldrig hänt) en 6 minuter lång kortfilm får mig på så pass strålande humör. Har du, liksom jag, en tuff dag? Klicka på bilden.
Struck är en 6 minuter lång kortfilm gjord av Taron Lexton mfl. under perioden 2004 - då den skrevs - till 2007, då den filmades, för att nu 2009 bli färdig. Med en alldeles bedårande historia, vackert foto, och ett crew med bara (mer eller mindre) kända skådespelare är den för mig ett riktigt lyckopiller.
"On his way to work one day, Joel (Bodhi Elfman) is impaled through the chest by a three-foot arrow. But it doesn’t harm him. And it won’t come out. So Joel has to learn to deal – both with his newfound protrusion, and his own painful loneliness. He tries to go to work, to date women, but no one seems ready to accept his strange flaw. Little does he know, his life is about to change forever..."
Men inte bara är den riktigt bra -- den är väldigt speciell dessutom. Då filmskaparna i början av inspelningen ej hade någon som helst budget att röra sig med för att anlita den stora, kända rollbesättningen de ville ha (de visste från början precis vilka skådespelare de skulle casta) började de med att spela in alla scener... fast med tennisbollar symboliserande rollerna. När pengar sedan infann sig så redigerade man digitalt in skådespelarna in i den redan "klara" filmen. Häftigt? Ja.
Efter att ha kollat på den 5 gånger nu så har jag ännu inte märkt något tecken på att sådan teknik används för att klippa och klistra ihop filmen.
Riktigt, riktigt bra.
Listening to: Nick Drake - Which Will (Pink Moon (1972))
Den här kortfilmen gjorde helt min dag. Det är sällan (läs: aldrig hänt) en 6 minuter lång kortfilm får mig på så pass strålande humör. Har du, liksom jag, en tuff dag? Klicka på bilden.
Struck är en 6 minuter lång kortfilm gjord av Taron Lexton mfl. under perioden 2004 - då den skrevs - till 2007, då den filmades, för att nu 2009 bli färdig. Med en alldeles bedårande historia, vackert foto, och ett crew med bara (mer eller mindre) kända skådespelare är den för mig ett riktigt lyckopiller.
"On his way to work one day, Joel (Bodhi Elfman) is impaled through the chest by a three-foot arrow. But it doesn’t harm him. And it won’t come out. So Joel has to learn to deal – both with his newfound protrusion, and his own painful loneliness. He tries to go to work, to date women, but no one seems ready to accept his strange flaw. Little does he know, his life is about to change forever..."
Men inte bara är den riktigt bra -- den är väldigt speciell dessutom. Då filmskaparna i början av inspelningen ej hade någon som helst budget att röra sig med för att anlita den stora, kända rollbesättningen de ville ha (de visste från början precis vilka skådespelare de skulle casta) började de med att spela in alla scener... fast med tennisbollar symboliserande rollerna. När pengar sedan infann sig så redigerade man digitalt in skådespelarna in i den redan "klara" filmen. Häftigt? Ja.
Efter att ha kollat på den 5 gånger nu så har jag ännu inte märkt något tecken på att sådan teknik används för att klippa och klistra ihop filmen.
Riktigt, riktigt bra.
Kommentarer
Postat av: Marcus
Riktigt, jävla bra var den. Fick mig på ett litet bättre humör.
Postat av: Jonatan
Then my work here is done! :D
Postat av: Anonym
Ethan Suplee är jö bara så nära Amor man kan komma ;P
Postat av: Jonatan
haha, jaaa! att han dök upp där på slutet gjorde hela grejen för mig.
Postat av: Igor
Man blir ju bara så himla glad och börjar le =D
Mer av den varan!
Postat av: Jonatan
Tyvärr lite utav en bristvara med denna sorts högkvalitéts-videos.
Trackback
