Årets album 2009, #4-1
Så, här kommer fortsättningen.
Stay tuned för årets bästa låtar-listan!
4.
Phoenix - Wolfgang Amadeus Phoenix
indiepop
Det är kul hur filmer leder en fram till musik. Phoenix blev jag först introducerad på i och med världens bästa film, Lost in Translation, men jag har aldrig riktigt orkat gå ifrån Too Young som förekom på soundtracket där förns Wolfgang Amadeus Phoenix släpptes i år. And needless to say, jag är väldigt lycklig att jag gjorde det. Experimentella inslag som Love Like a Sunset och Rome tillsammans med en lång lista av skitbra, mera klassiska pop låtar. Dansant, glatt och med fantastiska hooks behövs det inte mer än en genomlyssning för att falla pladask för skivan. Underbar. Den dras ner någorlunda dock pga dåliga texter.
Bästa spår: Lisztomania, 1901, Love Like a Sunset, Girlfriend
Lyssna med spotify
3.
Animal Collective - Fall Be Kind EP
Indie (experimental)
Ja, vad kan jag säga. Du kanske tycker det är fel med en EP bland alla LPs, men då har du helt enkelt inte hört Fall Be Kind ännu. Den bjuder oss på helt underbar musik som har hjälp mig mycket under dystra dagar nu i vinter, och gör så på ett mera koncentrerat vis än vad deras tidigare släpp i år, Merriwinter Post Pavilion, gör. Från att du hör raderna "Let me begin..." i början av Graze tills slutbliparna i I Think I Can förekommer aldrig en tråkig stund. Vissa må säga emot detta, då nästan varje spår har en lång del med drömskt, omelodiöst, nästan noise-aktiga trevande innan den blommar ut -- men det är den här uppbyggnaden som bidrar till slageffekten när man äntligen kommer ut ur "skogen". Den enda riktiga svagheten som EPn har är Bleed, men den vägs upp många gånger om av restrerande delen av skivan. Helt underbar.
Bästa spår: Graze, What Would I Want? Sky, On A Highway, I Think I Can
Tidigare omnämning: Veckans album
Lyssna med youtube
2.
The Antlers - Hospice
indie, (post-rock)
Konceptskivor. Hur genialt är inte det? Det har alltid slagit mig som någonting väldigt intressant, ända sedan jag introducerades till den där MCR-skivan för så länge sedan. De är dessutom relativt unika, vilket kan både vara förståeligt (att helt tillänga en skiva ett tema/historia må skrämma låtskrivare att de inte får chans att skriva vad de vill) och samtidigt väldigt synd. Detta leder ju dock självklart till att när en sådan skiva äntligen dyker upp så blir den desto mera enastående.
The Antlers' Hospice koncept handlar om en anställd på ett sjukhus som blir kär i en av patienterna. En av de väldigt reguljära patienterna. Kvinnan spenderar så mycket tid där att det slutar med att de två blir ihop och flyttar ihop. Sjukdommen och hennes psykiska ohälsa leder dock till mycket olycka bland alla starka känslor, och förhållandet är en konstant kamp -- speciellt eftersom de båda vet att hon garanterat kommer att dö i slutändan.
Den här skivan har fått väldigt, väldigt stor inverkan på mig. Den innehåller texter som är helt fantastiskt komponerade, texter som dryper av känslor. Dessa varvade med ambient-inslag som bidrar till en sorts post-rock-känsla är oerhört kraftfullt. Sättet som historiens gång dessutom sätter sin prägel på låtarna ger en verkligen intrycket av en resa. Hur skönt är det inte när de plötsliga, gladare tonerna slår in i slutet av skivan?
Ett måste att höra i år. Nyfiken på mer? Läs min recension.
Bästa spår: Kettering, Sylvia, Bear, Two
Tidigare omnämning: Two, Recension (dock så är recensionen något felaktig, heh)
Lyssna med spotify
1.
fun. - Aim and Ignite
indiepop/ alt. rock
En debutplatta på plats ett, fantastiskt. Det finns kanske inte så mycket att säga här utan att repetera mig från min recension jag gjorde nyligen. What it comes down to, though, är det underbara humör som skivan och låtarna instiftar i mig. Välkomponerad, omväxlande, glad, experimentell... Ja, det finns väldigt många adjektiv som passar in på Aim and Ignite. Om du behöver vidare motivation, read the review!
Bästa spår: Be Calm, Benson Hedges, All the Pretty Girls, I Wanna Be the One, At Least I'm Not as Sad (As I Used to Be), Barlights, The Gambler, Take Your Time (Coming Home)
Tidigare omnämning: Recension
Lyssna med spotify
Stay tuned för årets bästa låtar-listan!
4.
Phoenix - Wolfgang Amadeus Phoenix
indiepop
Det är kul hur filmer leder en fram till musik. Phoenix blev jag först introducerad på i och med världens bästa film, Lost in Translation, men jag har aldrig riktigt orkat gå ifrån Too Young som förekom på soundtracket där förns Wolfgang Amadeus Phoenix släpptes i år. And needless to say, jag är väldigt lycklig att jag gjorde det. Experimentella inslag som Love Like a Sunset och Rome tillsammans med en lång lista av skitbra, mera klassiska pop låtar. Dansant, glatt och med fantastiska hooks behövs det inte mer än en genomlyssning för att falla pladask för skivan. Underbar. Den dras ner någorlunda dock pga dåliga texter.
Bästa spår: Lisztomania, 1901, Love Like a Sunset, Girlfriend
Lyssna med spotify
3.
Animal Collective - Fall Be Kind EP
Indie (experimental)
Ja, vad kan jag säga. Du kanske tycker det är fel med en EP bland alla LPs, men då har du helt enkelt inte hört Fall Be Kind ännu. Den bjuder oss på helt underbar musik som har hjälp mig mycket under dystra dagar nu i vinter, och gör så på ett mera koncentrerat vis än vad deras tidigare släpp i år, Merriwinter Post Pavilion, gör. Från att du hör raderna "Let me begin..." i början av Graze tills slutbliparna i I Think I Can förekommer aldrig en tråkig stund. Vissa må säga emot detta, då nästan varje spår har en lång del med drömskt, omelodiöst, nästan noise-aktiga trevande innan den blommar ut -- men det är den här uppbyggnaden som bidrar till slageffekten när man äntligen kommer ut ur "skogen". Den enda riktiga svagheten som EPn har är Bleed, men den vägs upp många gånger om av restrerande delen av skivan. Helt underbar.
Bästa spår: Graze, What Would I Want? Sky, On A Highway, I Think I Can
Tidigare omnämning: Veckans album
Lyssna med youtube
2.
The Antlers - Hospice
indie, (post-rock)
Konceptskivor. Hur genialt är inte det? Det har alltid slagit mig som någonting väldigt intressant, ända sedan jag introducerades till den där MCR-skivan för så länge sedan. De är dessutom relativt unika, vilket kan både vara förståeligt (att helt tillänga en skiva ett tema/historia må skrämma låtskrivare att de inte får chans att skriva vad de vill) och samtidigt väldigt synd. Detta leder ju dock självklart till att när en sådan skiva äntligen dyker upp så blir den desto mera enastående.
The Antlers' Hospice koncept handlar om en anställd på ett sjukhus som blir kär i en av patienterna. En av de väldigt reguljära patienterna. Kvinnan spenderar så mycket tid där att det slutar med att de två blir ihop och flyttar ihop. Sjukdommen och hennes psykiska ohälsa leder dock till mycket olycka bland alla starka känslor, och förhållandet är en konstant kamp -- speciellt eftersom de båda vet att hon garanterat kommer att dö i slutändan.
Den här skivan har fått väldigt, väldigt stor inverkan på mig. Den innehåller texter som är helt fantastiskt komponerade, texter som dryper av känslor. Dessa varvade med ambient-inslag som bidrar till en sorts post-rock-känsla är oerhört kraftfullt. Sättet som historiens gång dessutom sätter sin prägel på låtarna ger en verkligen intrycket av en resa. Hur skönt är det inte när de plötsliga, gladare tonerna slår in i slutet av skivan?
Ett måste att höra i år. Nyfiken på mer? Läs min recension.
Bästa spår: Kettering, Sylvia, Bear, Two
Tidigare omnämning: Two, Recension (dock så är recensionen något felaktig, heh)
Lyssna med spotify
1.
fun. - Aim and Ignite
indiepop/ alt. rock
En debutplatta på plats ett, fantastiskt. Det finns kanske inte så mycket att säga här utan att repetera mig från min recension jag gjorde nyligen. What it comes down to, though, är det underbara humör som skivan och låtarna instiftar i mig. Välkomponerad, omväxlande, glad, experimentell... Ja, det finns väldigt många adjektiv som passar in på Aim and Ignite. Om du behöver vidare motivation, read the review!
Bästa spår: Be Calm, Benson Hedges, All the Pretty Girls, I Wanna Be the One, At Least I'm Not as Sad (As I Used to Be), Barlights, The Gambler, Take Your Time (Coming Home)
Tidigare omnämning: Recension
Lyssna med spotify
Kommentarer
Trackback
